Underbaraste vårtecknet

I morse låg hela världen in bäddad i 5cm fluffig nysnö. Vackert är det men jag som längtar så efter våren!

Nu är det plusgrader och det droppar från träd och takskägg. Molntäcket lättar och solstrålarna tittar fram. Är det vår eller vinter?

Men under min promenad i går eftermiddag hörde jag den, vårens allra finaste budbärare koltrasten. Man blir salig. Lyssna på den vackra sången i marginalen till höger ==>

Foto: Wikipedia

Ingen tvekan, våren är på väg.

Lilla surjordspartiet - planer och drömmar

För några år sedan gjorde vi ett litet, litet surjordsparti vid gaveln av lillstugan. Mest på prov! Det ligger mellan husgaveln och skogen och solen kommer bara ner hit ett par timmar mitt på dagen. Regnvatten från taket leds rakt ut i jorden för att den enda rhododendron som vi planterat där ska trivas.

Rhododendron brachyparcum

Det är en R. brachyparcum. Jag fick den av min gudmor för tio år sedan och den är därför en kär växt. Den trilskas lite och blommar sällan men är behändig i formatet och kan inte stå bättre någon annan stans. Har flyttat med den från trädgården i Stockholm (som nu är såld).

Området för surjordpartiet

Planerna är nu att utöka partiet och fortsätta med tanken att ha inhemska surjordsväxter (utom rhododendron som får stå kvar). Platsen blir mellan husknuten och björkarna ungefär. 

Linnea och hönsbär, vilda växter för surjordspartiet.

Redan nu växer här linnéa och hönsbär. Jag har fuskat lite eftersom jag inte fick tag på Cornus suecica  och har i stället planterat Cornus canadensis. Men den tycks trivas och breder långsamt ut sig.

Två andra vackra svenska vildväxter jag har prövat här är Jungfru Marie nycklar och bienellen skogsklocka.

Jungfru Marie nycklar, skogsklocka och vitpyrola

En planta av jungfru marie nycklar (ovan till vänster) hade slagit sig ner i en jordhög och jag ville inte riskera att förlora den. Jag flyttade den till surjordspartiet och den svarade med att blomma med kraftigare stängel än någon av de andra vilda orkidéerna på tomten! Jungfru Marie nycklar är en av de få inhemska orkideerna som   trivs i sur jord. De flesta svenska orkideerna hittar man annars i kalktrakter.  Skogsklockan (ovan i mitten) drog jag upp från frö för några år sedan men den blev inte långlivad eftersom vildsvinen grävde sönder planteringen. Nu har jag beställt nya frön och ska dra upp flera plantor. Tyckte så mycket om den! Vitpyrola till höger är en skogsväxt som vi har ganska gott om. Nu när vi successivt fäller träd och skogsnaturen får ge vika är jag rädd att förlora den lilla söta pyrolan. Tänker försöka flytta några plantor på prov och ser hur det går. Den lär vara svår att flytta har jag läst. Två marktäckare som inte har trivts är myskmadra och hasselört. Tror jorden är för näringsfattig och pH-värdet för lågt för dem.

Andra växter som kan vara värda att pröva som marktäckare är den söta lilla harsyran och ekbräken. 

Man behöver ju en stomme av lite högre växter i surjordspartiet också. Just nu står några andra buskar där, mest för att jag inte vet var jag ska göra av dem men tanken är att ta plantor av odon från nedre delen av tomten och försöka få att trivas här. Tycker de gröngrå bladen är väldigt dekorativa!

Odon

En annan växt som växer vild hos oss är skogsolvon. Har bara hittat små skott ännu på vår egen tomt, men genom att flytta dem till lite mer ordade förhållanden kanske de sätter fart. Skogsolvon vill ha det ganska fuktigt. Därför tänker jag plantera dem nedanför större stenar med lutning mot plantan. Stenen fångar upp regnvatten som rinner ned vid buskens rot är det tänkt.

Skogsolvon (Foto: Wikipedia)

Vi bygger upp partiet med torvblock, stenar och gamla stockar. Vi stödköper nog lite färdig rhododendronjord men merparten av jorden gör vi av lövkompost och förna från barrskogen. Vi har dessbättre inga rotogräs som spökar så det är bara att ta bort grässvålen och bygga uppepå.

Torvblock, sten och gamla stockar utgör stommen.

Det här är en av planerna på göra listan 2015, en lista som kanske mer är en önskelista. Jag vet att vi har betydligt viktigare saker att ta hand om i sommar men det är ju så roligt att planera! Halva nöjet!

Stor gemsrot - växtporträtt

När vi tog över vårt ställe för sju år sedan fanns endast några få planteringar och lite enstaka rester av en tidigare trädgård. Men några glada överraskningar har trädgården bjudit på i alla fall i form av växter som blivit nya bekantskaper och som jag lärt mig uppskatta.

Bland annat en högrest perenn med gula strålblommor

 

Det visade sig vara en stor gemsrot eller stor vårkrage (Doronicum plantagineum)! 

Redan i april har den tittat upp ur jorden och de stora bladen bildar rejäla ruggar när mycket annat fortfarande är skirt och spirande. 

I mitten av maj slår blommorna ut. De är lite lösare och rufsigare än blommorna på den vanliga vårkragen (D. orientale).

Blomningen håller på någon månad och klipper man av stänglarna håller sig bladverket riktigt skapligt resten av sommaren. Är det varmt och soligt slokar bladen för att repa sig igen på kvällen när det blivit svalare. Därför passar den bäst i halvskuggigt läge. Den blir ca 60 - 80 cm hög. Härdighet A och den klarar galant de hårda vintrarna i Bergslagen. 

Den har inte stora krav på jordmånen men tackar inte nej till en näringsrik jord. Trots det passar den till förvildning och i trädgårdens naturligare delar. Bladen blir mindre och blomningen inte så riklig, men den är tacksam och tålig och därför ett toppenval. Oavsett om den står i rabatt eller huserar i naturen!

En vildare gräsmatta

Vår gräsmatta runt huset i Stockholm - som vi numera har sålt - fick med åren ett underbart vårflor av bellis, gullvivor och revsuga.

Gullviva och bellis i gräsmattan 

Bilden här ovanför är några år gammal. Då hade bellis och gullvivor precis börjat sprida sig ordentligt. 

Bellis och revsuga

Så småningom vandrade revsugan in, alldeles på eget bevåg men det blev väldigt vackert tillsammans.

Revsuga, bellis och gullviva

Nu vill jag skapa samma fina vårliga gräsmattor i Bergslagen. Jag får göra som jag gjorde tidigare, plantera in fröplantor som sedan får sprida sig på egen hand. Det brukar ta några år, men sedan fullständigt exploderar det. Bellis frösår sig utan att man hinner märka hur. Revsugan förökar sig med utlöpare och sköter sig också på egen hand. Gullvivorna sätter frö ganska sent på säsongen så det kan vara klokt att stödså med lite köpt frö. Gullvivefrön är ljusgroende så de ska inte myllas ner utan bara spridas ut. Men skapa gärna några kala fläckar i gräsmattan för att öka möjligheten att få starka plantor.

Revsuga finns med både gröna, röda och marmorerade blad. Ska man låta den sprida sig i gräsmattan tycker jag att den helt gröna är finast.

Grönbladig revsuga är finast till gräsmattan 

Vi hade både rödbladig och grönbladig i vår matta, men den grönbladiga (ovan) ser naturligast ut.

Fram i mitten av juni när allt har blommat ut är det dags att klippa gräsmattan som vanligt. Det är viktigt för att höga gräs inte ska ta överhanden och kväva vårblommorna. Gullvivorna gror aldrig i högt gräs. Fröna måste ha gott om ljus för att gro. Efter de första klippningarna i juni ser gräsmattan ganska tovig ut men det rättar snart till sig. Snart ser den ut som vilken gräsmatta som helst och till nästa vår kommer samma härliga vårflor tillbaka. Förhoppningsvis med ännu fler blommor!

Måste få dela med mig av den här underbara 

länken om alternativ till våra gräsmattor här Gräsmatta eller äng SLU

Naturlig_trädgård;naturträdgård;äng_i_trädgård;ängsväxter_i_gräsmatta;vilda_växter_i_trädgården;gullviva;revsuga;bellis;tusensköna

Planer för sommarkrukorna

Lördagar har jag det lite extra bra! Maken lagar middag och jag får inte hjälpa till. Härlig egentid och jag sätter mig att skriva ett blogginlägg.

*****

Jag har egentligen aldrig använt bloggen som trädgårdsdagbok, inte så där för min egen del som stöd för minnet, med anteckningar om planer, inköp, vad som funkat, vad som inte alls har funkat och så vidare. Det har skrivits ner i anteckningsböcker och på listor i datorn i stället. Lite fånigt egentligen i stället för att ha allt på samma plats, i bloggen!

Skrev lite om fröinköpen och nu har turen kommit till några av de krukor vi brukar ha. Har tänkt försöka vara lite välplanerad i år och bestämma i förväg vad som ska köpas in och planteras. Har gått igenom hela fotoarkivet och verkligen försökt minnas vad som har fungerat bra, vad som har varit fint och vad jag vill upprepa i år.

Först måste det bli fråga om att begränsa antalet krukor eftersom det lätt blir både svårskött och rörigt med för många. Men det blir i alla fall på köksaltanen, på verandan, på försukvisten, vid lillstugan, vid boden, vid uteplatsen, vid bastun och uteköket, bryggan…..usch vad det är svårt att begränsa!

Men här är i alla fall några som jag absolut är säker på, baserat på vad som varit bra tidigare år.

När man kör lilla vägen fram till oss är den här krukan det första man ser. Att en pelargon skulle passa med granskogen som fond var en liten överraskning. Den står i en stor kruka på en sten mitt i blåbärsriset och har trivts hur bra som helst. Nu står den i garaget och väntar på ytterligare en sommar vid skogskanten. Tyvärr har jag inte namn på pelargonsorten. Köpte den i all hast och hann inte fråga.

Pelargon i skogskanten

På lilla bänken precis vid stora björkarna när man kommer in på tomten, med smågranar som grannar har snöflingan varit så fin. Den trivs bra i halvskuggan under träden och mot slutet av sommaren växer den in bland grangrenarna och ser nästan ut att höra till naturen.

Snöflinga (Sutera cordata)

Lite längre in på tomten har jag en gammal mossig betongkruka med en funkia i. Den har stått flera år i krukan men det har ju varit milda vintrar. Samma moderplanta har givit telningar som står i ett par andra krukor också. Tveksamt om de klarat årets vinter eftersom det varit barfrost med temperaturer nedåt -15. Just nu är det 65cm snö i Bergslagen men det hjälp nog inte. Kommer kylan före snön kan det vara klippt. Har de inte klarat sig blir det absolut en nya funkior i krukorna.

Funkia i betongkruka

Nästa säkra val blir grusnejlika i korgen på den grå bodväggen. Hade den i förfjol och tyckte mycket om den. Blir absolut ett par plantor i krogen i år också. Grusnejlikan vill inte torka ut så korgen är fodrad med plast med endast några få hål i för dräneringens skull.

Grusnejlika (Gypsophila muralis)

Finns som sagt många ställen att fylla men jag börjar så här med det säkra valen. Resten kräver lite trevlig tankemöda.

Ha det gott

Vissen tulpan är vackrast!

Tulpaner i fång, krispiga, knoppiga, i täta buketter. Så har vi älskat våra tulpaner. Men så dyker de franska tulpanerna upp på scenen, långa eleganta, förnäma och man är fast!

Underbara i knopp med vackra ådringar på kronbladen. Och när de slår ut lägger de sig divigt över vaskanten.

De dör långsamt och kronbladen vrider sig i vackra mönster och där på köksbänken, på väg till komposten är de vackrare än någonsin!

Såhär såg de ut när de var nyinköpta hos duktiga Huddinge Blosteraffär.

Sorten heter 'Menton'. Kanske efter den vackra staden Menton på franska Rivieran? Skulle i så fall passa den här vackra tulpanen.


Ha en skön dag!

Trädgårdens färger

Jag tänker på färgerna i min trädgård. Naturen finns alldeles intill och gränsen mellan trädgården och naturen är ganska flytande. I naturen finns ingen färgkoordination och man måste ta de färger till sig som naturen bjuder. Men jag blev ändå nyfiken på om det kanske trots allt skulle finnas någon struktur, något tema.

Jag letade fram fyra bilder ur arkivet med buketter av vilda och förvildade växter. Bilderna är från maj, juni, juli och början av augusti. Ganska snart ser man att alla färger i färgcirkeln finns med utom de från rödorange, orange till gulorange. Men färger från gult, grönt, blått, över till violett och rosaröd finns där! Inte så dumt att få det på pränt såhär. Blir en god hjälp när man planerar den tama delen av trädgården. Tomatrött, rostbrunt, orange, gulorange är alltså inte så lyckat.

Buketter från maj, juni, juli och augusti visar den vilda trädgårdens färger

Men med så många färger i paletten kan man bli ängslig för den där sillsalladen som man inte gärna vill ha i sina planteringar. Då får man kika på vad proffsen gör! På mitt besök på Chelsea Flower Show 2011 hade trenden med planteringar inspirerade av vildflor slagit igenom på allvar. Där blandades färger friskt och perenner och annueller varvades med bara några få av varje sort intill varandra.

Härligt gult i "The Daily Telegraph Garden" Chelsea Flower Show 2011

I "The Daily Telegraph Garden" dominerade gult. Härligt vilt!

Vackra färger i "The SKY Shades Garden", Chelsea Flower Show 2011

Och i den här underbara, nästan lite nordiska trädgården, "The SKY Shades Garden", dominerade kalla färger.

Inga blommor i orange, tomatrött eller rosbrunt. Men en härlig blandning av färgcirkelns alla andra färger. Precis som i den Bergslagsnatur som jag vill ska kunna inspirera min trädgård.