22 december 2014

Bästa receptet på glögg!

Glöggen förknippar vi med advent och lucia och vi själva kokar den i början av december. Men när jag var barn var det framför allt till julafton vi kokade glögg.

Glögg recept


Vi har kokat glögg efter samma recept så länge jag kan minnas. Med det här receptet blir glöggen stark och söt och den hör till vår familjs verkliga traditioner. Glöggrytan i koppar är också arvegods och för att det ska se fint ut när man lyfter på locket lägger vi i inte bara i mandel och stjärnanis utan också äppelskivor stansade med pepparkaksmått. Man måste dock vara försiktigt med stjärnanisen. Den är väldigt stark och kan faktiskt slå ihjäl glöggsmaken om den får ligga i för länge. Toppa bara med den strax innan servering.

Gammal glögg

Jag fick frågan på Instagram om receptet och lovade lägga ut det på bloggen. Vårt recept har sina rötter i apoteksvärlden och därför är ingredienserna till glöggen i gram, på sant apotekarvis! Grundreceptet är såhär:

600 gr vatten
600 gr socker
600 gr rött vin
600 gr sprit

Den sprit som  användes i originalreceptet är den 95% apotekarspriten men glöggen blir så stark att man storknar redan av de varma ångorna när man hettar upp glöggen. Numer använder vi renat.

Vi brukar göra 4-dubbel sats och då tar man, omvandlat till liter: 2,4 liter vatten, 2,8 liter socker, 2,4 liter rödvin av bättre sort, 2,4 liter renat.

Häll i vattnet i en stor kastrull, typ syltkittel och mät hur högt upp på kastrullkanten som vattnet går. Vi mäter med en träslev och ristar en skåra vid vattenkanten. Ha i sockret. Då stiger vattennivån och nu ska sockerlagen koka tills dess den kokat ihop till ursprungliga vattennivån. Häll därefter i sprit och rödvin.

Nu är det dags att krydda glöggen. På apoteken tillverkades förr en kryddblandning som kallades Tinctura Aromatica. Denna tinktur var "magstärkande" och de äldsta kända receptet är från 1775. Då användes bland annat måtten uns och drakmer. 


1/2 unsVit kanel
1/2 unsKanel
1/2 unsGalangarot
drakmerKardemumma, skalad
libraSprit


Apoteket har fortsatt tillverka denna tinktur och nu kallas det rätt och slätt Aromatisk Tinktur.

Glöggkrydda

Apotekets Aromatiska Tinktur är ett extrakt av 2,5 g kryddnejlika, 2,5 g kardemummafrön, 2,5 g ingefära och 10 g ceylonkanel med 63%-ig sprit till 100 g. Jag måste erkänna att vi aldrig ens försökt att göra egen tinktur och vi köper med gott samvete den färdigblandade tinkturen. Men det måste vara Apotekets. Den glöggkrydda som säljs på andra apotek smakar inte det samma. 

Men historiskt har det ju gjorts glögg utan inblandning av apotek. Varmt kryddat vin har förekommit långt tillbaka i tiden. 


Ernst Kirchsteiger

Ernst ger i sin kokbok "Jul med Ernst" tips på hur man kan göra glögg på gammalt vis. Då såldes socker bara som sockertopp och att långsamt smälta sockret och låta det sippra ner i det kryddade vinet är ju ett spektakulärt och spännande sätt att koka glögg. 

Men vi håller oss till vårt gamla apotekarrecept även om det lockar att testa Ernst recept.

Ha en bra dag!

gg Glöggrecept Aromatisk Tinktur Jul med Ernst Glöggrecept Ernst 

15 december 2014

Fågelmat i vintertid

Hemma i mitt föräldrahem, hade vi en tjock fågelbok från Det Bästa. Det måste ha varit något alldeles speciellt med den boken för nästan alla barn som passerat genom åren har tyckt att den varit spännande att bläddra i. För mig innebar den att intresset för fåglar vakande tidigt! Ett intresse som hållit i sig.

Jag är absolut ingen fågelkännare av rang men tycker det är väldigt roligt att ha fåglar i trädgården. Och kanske alldeles speciellt nu vintertid.

Ett säkert kort att locka fåglar är ju att förse dem med mat! Talgbollar, fröautomater, kokosnötter är klassisk fågelföda. Men så tänker jag på vad fåglarna äter om man inte förser dem med sådana godsaker. Då håller de tillgodo med frön från lämnade blomstänglar och hängen, bär på buskar och träd och kvarglömd frukt.

Bridfeeding apples

Till jul är just äpplen fina eftersom de också är dekorativa. Här röda Ingrid Marie på snöre i en gran.

Apples as bird feeding

För att äpplena inte ska glida på snöret har jag knutit en avknipsad tändsticka under varje äpple. Rosetterna är ju onödiga men ganska fina!

Fruit birdfeeding

Jag hade förmånen att hitta pyttesmå äpplen från ett gammalt äppelträd. Det blir ju gärna så om trädet inte sköts och får klara sig på egen hand under årtionden. Äpplena blir mindre och mindre ju äldre och risigare trädet blir. Till fågelmat och dekoration är äpplena förträffliga däremot! Jag plockade också en halvliter nypon, tog russin och katrinplommon.



Med en rejäl stoppnål och björntråd trädde jag långa girlander av äpplena, nyponen, russinen och katrinplommonen.

Fruit bird feeding

Girlanden jag gjorde blev ungefär 2 meter lång. Mest med nypon och russin. Den var lite bökig att handskas med eftersom tråden gärna "skär" sönder frukten. Ett tips är att lägga alla "ingredienser" i kylen ett dygn innan. Kalla nypon, äpplen och russin håller bättre än rumsvarma.

Bird feeding

Katrinplommonen är kladdiga att handskas med men faktum är att det är dom som är mest poppis hos fåglarna. Girlanden blev riktigt fin upphängd  i den avlövade syrenbusken.

I ärlighetens namn har nog fåglarna ändå tyckt mest om den klassiska fågelmaten, med frön och talgbollar. Men jag tyckte nog att både äppelhängena och fruktgirlanden var fina nog att få hängas upp!

Riktigt traditionstyngd är den klassiska havrekärven. För vårt inre ser vi mängder av röda domherrar i en vacker kärve under vitt snötäcke. Som ett julkort! Själv har jag nästan givit upp den drömmen. Det går ju inte att köpa kärvar med domherrar i,  och vintrarna är oftast av det där plaskvåta slaget att kärven hänger som en ledsen golvmopp på granstören. 


Men är det krispigt, snöigt och kallt sorterar kärven absolut in i klassen "dekorativt fågelmat" för vacker är den om man köper två, tre stycken, binder ihop dem och får tag på en äkta granstör att sätta fast dem i. Om den gillas av fåglarna? Nja, sådär. Var nog mest förr i tiden då det inte bjöds något annat till småfåglarna. I konkurrens med fröblandningar och talgbollar står den sig slätt.


Denna lite udda, men väldigt roliga och fiffiga fågelmatslösning hittade jag i en park för några år sedan. Tycker den var så kul med julmustflaskan att jag gärna vill visa den också. Tidigare fanns den gröna foderkragen som skruvas fast på pet-flaskan att köpa på Coop men jag har inte sett den på flera år. Alla sätt är bra utom dom dåliga, eller hur?

Här några fler inlägg om fåglar och fågelmatning!
Gäster runt fågelbordet
Vid fågelbordet
Röda bär till fåglarna


4 december 2014

Jul med Ernst på Stadra gård

I kväll är det dags för Jul med Ernst igen!

I år har han valt Stadra gård, en av de finast ställen man kan tänka sig. Det tycker åtminstone vi som har vårt lantställe intill! Och 1700-talsgården Stadra är känd för sin skönhet där den ligger vid kanten av den stora sjön med idylliska gamla hus strödda runt sig.

Jag gillar Ernst och det han gör! Lagom lantligt men ändå modernt så att man själv skulle kunna tänka sig att ha det just så. Men han lyssnar ändå in husets själ och anpassar inredning och design till den stil och epok som det är fråga om.

Jul med Ernst 2014
Stadra gård där Ernst fixar jul


Stadra gård har anor från 1600-talet och första huset tillkom i samband med att det byggdes en väg mellan Nora och Gryhyttan på 1640-talet. Under 1700- och 1800-talet växte gården med bergsbruket som nav och gården var som allra störst mellan 1850 fram till 1920-talet. Från den tiden är de flesta byggnader på Stadra även om den vackra huvudbyggnaden är från 1700-talet. Enorma arealer skog hörde till gården när den var som störst och man ägde flera hytter och masugnar. Järnhanteringen var väldigt viktig för Bergslagen vid den här tiden!


Utsikt över Grecken från Stadra

Läget vid sjön är fantastiskt och här i en av husen alldeles vid vattnet, där Ernst kommer att laga julmat,  låg tidigare ett skjutshåll. Man kan gissa att trafiken var ganska livlig mellan Nora och Grythyttan på 1700- och 1800-talet. Ganska häftigt att gå den gamla landsvägen och veta att folk har färdats här i flera hundra år. Det ger dimension!

Jul med Ernst Stadra
Stadra i höstdimma

På något vis är det runt sjön allt kretsar. När jag kikar igenom mitt bildgalleri är sjön med överallt! Ögat dras dit och man slutar aldrig tycka det är vackert. Skogarna, de blånade höjderna i fjärran och det absolut rena, fina vattnet! Här Stadra gård sett från vårt håll. 



Löväng vid Grecken
Vårutsikt från vårt eget ställe vid Greckens strand

På vår bit mark har det odlats sen 1820-talet. Åkertegar bröts upp i den karga jorden och stenar las upp i odlingsrösen som än idag är synliga. Utmed sjön sträckte sig områden som troligen betades av kreatur och där man på sommaren slog hö. På en gammal karta över Stadras ägor kallas området Lilla Sloghagen. Sloghage är bergslagsmål för  löväng. Under 1900-talet växter det igen men när vi nu röjer och fäller träd kommer det upp häggmispel, olvon, en, oxel, lönn och ek, rester från tiden då det var löväng. Marken styckades av från Stadra på 1940-talet!

Slåtteräng Stadra
Sommarblommor från ängen

En liten del har varit slåtteräng och vi slår där varje år i juli och försöker värna de växter som kommer upp. Det blir ljuvliga sommarbuketter och extra glad är jag för smörbollarna som här i Bergslagen kallas daldockor. Väldigt poetiskt. I ängen växer också Jungfru Marie Nycklar, gullvivor, pyramidsuga, svartkämpar, gökärt, humleblomster, stor blåklocka, ängsklocka och prästkragar.

Rosa alba
Gammal torparros från Stadranejden

Bland de odlade växterna tycks den här rosen ha varit vanlig. Har sett den på flera ställen i trakten. Den doftar underbart och är precis så där gammalromantisk som man önskar. Just det här exemplaret hämtade jag som litet skott på en ödetomt precis när de skulle till att plantera gran i området. Med hög granskog tätt inpå kan det vara svårt för de gamla växterna att klara sig även om just torparblommorna brukar vara riktiga kämpar. Kände jag ville rädda rosen!


Sagoskog tomtar jul med Ernst
Stengärdesgård från Stadranejden

Granskogarna är stora i trakten. Här finns både älg, varg, björn och numer också vildsvin! Men på 1700-talet var här nästa kalhugget. Så mycket ved gick åt till bergsbruket! Är man på vandring i skogen kan man ibland träffa på rester av långa och breda stengärdsgårdar. Här byggdes inga klassiska gärdesgårdar av hank och stör för att markera gränser. Varenda trädpinne blev bränsle till masugnarna. Återstod att bygga av sten, stenar som befolkas av vackra mossor och lavar. Kanske är det den här typen av trollskog som inspirerat Ernst att tala om den "lille grå tomten"och planera för en stillsam och poetisk jul på Stadra? 


Stadra gård midsommar
Midsommar på Stadra gård

På midsommar bjuds trakten in till trädgården på Stadra för dans runt midsommarstången. Så trädgårdsmänniska jag är brukar jag försöka spana in vad som växer runt gården när jag får tillfälle. Trädgård och park har varit omfattande och än idag ser man rester av anläggningarna. Stora lindar inramar gården och fler maffiga lärkträd finns i närheten. I trakten finns också flera stora ekar och eftersom vi befinner oss på den biologiska norrlandsgränsen är det något av ekens norra utpost. Kornell, med vackert röda vintergrenar, har spritt sig och finns på stora områden runt gården, på vissa ställen ändå upp i skogen. Häckkaragan utgör häckar allra närmast huset och stora ruggar av plymspirea ses på flera ställen. En bit från husen har jättelokan spritt sig till en djungel. 


Stadra gård höst Grecken
Höst vid Stadra gård

Sjön kryper alldeles tätt intill på baksidan av huset och man kanske skulle kunna bada direkt från verandan! Sjön är en näringfattig (oligotrof) sjö. Det positiva är att det inte växter så mycket vass runt stränderna och från sandbotten skickar notblomstret  upp sina späda vita blommor på sommaren. Trots att vattnet skiftar lite i brunt är det av toppkvalitet (vi låter testa vattnet med jämna mellanrum) och vi har i alla år tagit upp dricksvatten ur sjön. Känns som en ynnest att ha hus vid en sjö som är så ren!


Stadra sjö
Utsikt över sjön från vår strand

Nåja, sjön duger ju till annat än att ge dricksvatten. Jag älskar att simma och tar en tur dagligen om det funkar. Från lilla båten fiskar vi gädda, aborre och kräftor. Naturen finns hela tiden omkring oss. Den lilla trädgården runt vårt hus får ibland spela andrafiolen. Man går ofta ner till sjön, kikar mot horisonten och spanar in Stadra gård inne i viken. 

Behöver jag tillägga att jag älskar att vara här?


Läs mer om Stadra här = http://www.stadrasommarscen.se
Jul med Ernst Kirchsteiger
Stadra gård
Stadra Sommarscen
Jul med Ernst 2014

3 december 2014

Julblomster på Slottsträdgården Ulriksdal

Måste få dela med mig av allt julvackert på Slottsträdgården Ulriksdal. Vilket fint utbud och så mycket inspiration de bjuder på!

Adventsljus i superfint tråg

Så här härlig kan en adventsstake se ut! Tjocka ljus i en generös trälåda ger en rustik känsla. Större ljus behöver ju heller inte bytas så ofta, brinntiden blir längre. Fin kombo också med taklök och ormbunke. Den obligatoriska mossan och hyacinter till. Skönt att den grå bulliga fönsterlaven är på väg ut! Tycker man ska vara försiktig med den eftersom det tar så lång tid för laven att bilda de bulliga topparna. Den står bäst där den står ute i skogen.  

Fina färger och kombos!

Här den där fina mixen som jag gillar med naturliga färger, betong, trä, järn och keramik. Vackert så det förslår! Rumsgranen till vänster som dyker upp överallt nu. Det är en fin julväxt som var poppis redan i början av 1900-talet. Jämte rumspalmen stod den ofta i hallar och svala trappor. Det passar den fint eftersom den trivs bäst i svalare temperaturer. Nu kan det ju tänkas att förädlingen gjort den tåligare. Min egen har stått länge nu på köksön och där är det allt annat än svalt! Har också sett rumsgran i modernare kontorsmiljöer där den vuxit snett, tappat grenar och fått formen av bonsai. Mycket dekorativt! 

Amaryllis 'Tosca'

Annars tycker jag en av behållningarna med Ulriksdal är att de har egna odlingar. Känns rätt att gå i de stora växthusen och veta att det man köper är uppdraget och odlat just där! Dessutom är de duktiga på att sätta tydliga etiketter på namnsorter av de växter de odlar. Det gillar man om man är lite nördig! Här amaryllisen 'Tosca'. Läcker med strimmiga kronblad.

När man går runt och tittar jämför man ju gärna sorterna, poängsätter, ser vilken som är vackrast! Det mesta är fint men jag saknade däremot fler småblommiga och spensliga sorter. 

Amaryllis 'Darling'

Ska jag välja en amaryllissort så blir det 'Darling'! Underbar rosa ton med skiftningar i vitt och lime. Jättefin!

Amaryllis 'Darling' som snittblomma

Den var utställd i entrén som snittblomma i vaser. Väldigt vackert när skymningen föll utanför!

Vita 'Princettia White' hemma på köksbordet

Annars är ju julstjärnan den klassiska julblomman. Fortfarande populär. Själv är jag lite tvehågsen. Inte en superfavorit hos mig men nu när småblommiga sorter blivit vanligare har jag tagit den till mitt hjärta igen. Sorten 'Princettia White' är faktiskt riktigt vit! Annars brukar ju de vita julstjärnorna vara mer åt limehållet. Men den här var så fin att den fick följa med hem och står nu tillsammans med echeveria och murgröna på köksbordet!

Vackraste julrosen i zinkkruka i köksfönstret

Vit som snö är också julrosen! Om jag är tvehågen vad gäller julstjärnor så är julrosen en klar favorit! Tycker dessutom att det är ett extra plus att den kan fortsätta sitt liv i rabatten till våren. Försöker i den mån det går, att tänka i nästa steg, att köpa bara det som kan få ett andra liv! Den här fick följa med hem. Gillade zinkkrukan som hade en mörk och fin patina. Både julrosen och krukan blev en gåbortspresent och är tyvärr inte kvar där i köksfönstret! Men värdinnan blev glad och det är ju huvudsaken.
Vit ranunkel

Så där fantastiskt vitvit är också ranunkeln. En fin blomma som hänför med sina flortunna kronblad, tätt, tätt, symmetriskt runt en gröngul mitt. Så vackert!

Julstjärna 'Princettia Pink'

Tillbaka till julstjärnorna en stund. Även om jag nu vurmar för vita julblommor måste jag ändå erkänna att småblommiga 'Princettia Pink' har en vädligt vacker rosa färg. Läckert med högbladen som övergår i rosalimegrönt en bit ner på stjälken. Nu vet vi förståss att det inte är "riktiga" kronblad det vi ser utan just högblad. Blommorna är oansenliga och sitter i högbladens mitt. På många sorter som odlats fram faller blommorna av innan de hinner slå ut. Men eftersom det är just högbladens färger man vill komma åt i förädlingsarbetet bryr sig kanske ingen om att blommorna förtynar och faller av. Men jag har ändå erfarenheten att det är de julstjärnor som har synliga knoppar och blommor som slår ut som håller bäst kvalitet. Fel eller ej, men så tycker jag det verkar vara.

Superfin krans med kottar och apelsin
Julkransar är förståss en paradgren! Fanns hur mycket som helst att välja mellan. Här en krans i härliga, mustiga färger med flera sorters barrväxtgrenar, buxbom, kottar, apelsinskivor och gud vet vad! Men det är kanske det som kännetecknar en duktig kransbindare, förmåga att bland så mycket och ändå får resultatet så färgstämt och snyggt!

Läckert med torkade skivor av mörk citrus 

Den här kransen hade blodapelsinskivor mot gråblå barr. Väldigt effektfullt!

Det blev en härlig eftermiddag på Slottsträdgården Ulriksdal. Tror vi gick omkring i timmar! Lätt att glömma tiden när man är där.

Ha en skön dag.