Pestskråp heter den på svenska. Maken till fult namn får man leta efter! På engelska heter den "Butterbur" och uttalar man butterbur svenskt blir det ju förståss inte mycket roligare. Men fritt översatt från engelskan kan man kalla den för "smörhatt" och då blir det med ens trevligare! Så kallas den därför att man enligt historien lär ha strukit smör på det upp och nedvända bladet och satt det på huvudet som skydd. Mot vad, låter dock inte historien oss veta.
Ful anser många att pestskråpen också är, men tittar man närmare är den vacker och blommorna ser ut som rosa pastiller, som små godisbitar inslagna i tårtpapper.
Pestskråpen blommar redan i april och blommorna tittar upp ur backen innan bladen kommer. Den med rosa blommor som på bilden är allra vanligast och heter Petasites hybridus. Just ordet Petasites kommer från grekiskan petasos som betyder bredbrättad hatt. Där kommer huvudbonaden in i bilden igen!
Det finns en handfull olika pestskråpsarter i Sverige. Bitterskråp (P. japonicus) har kanske en gång smitigt från Tjolöholms Slott i Halland där den för första gången noterades som förvildad.
|
Petasites japonicus Foto: Wikipedia |
Vitskråp (P. albus) hittar man däremot bara i Skåne där den växer på fuktig mark, bergskrevor och i bäckraviner. Om man förståss inte kommer ihåg att Mariana på
M/S Design har skrivit om sin albus i ett inlägg.
|
Petasites albus (Foto: Wikipedia) |
Men det är ju framför allt de stora bladen man fascineras av hos pestskråpen. De kan bli närmare metern breda och när pestskråpen sprider sig till stora mattor är den en pampig växt.
Och sprider sig gör den där den trivs och då allra helst där det är fuktigt och lerhaltig jord.
Och ofta hittar man den vid gamla hus och gårdar. Då får man också förklaringen till det svenska namnet. Med den här växten runt huset trodde man att man kunde hålla pesten borta och med rotbitar delade man med sig av pestskråpen mellan gårdarna.
Men även i modern tid anser man att pestskråpen är användbar. Rötterna innehåller bland annat ämnet petasin som lär lindra migränatacker och stärka blodgenomströmningen i hjärnan. Och på nätet går att hitta flera fabrikat av butterbur-kapslar!
Men jag har nog hellre pestskråp i trädgården än butterbur i medicinskåpet, trots namnet. För pestskråp är något jag skulle vilja pröva att ha i en fuktig sluttning på vårt ställe i Bergslagen!