23 november 2016

Advent och jul i kruka - en tillbakablick

Det roligt att titta tillbaka på hur man valt advents- och julblommor genom åren! Man ändrar sin smak det är helt klart. Modet ändras ju också över tid och det som är snyggt ett år ser nattståndet ut ett annat.


För ett par år sedan hade jag nästan bara vita blommor. I den gamla adventsljusstaken av mässing hamnade vita hyacinter i stället för ljus.



Den vita julstjärnan 'Princettia White' tror jag var ny då, 2014. En riktigt vit julstjärna med lite mindre blommor. En sort som jag fortfarande tycker mycket om.


Julstjärnan 'Princettia' med lite annat smått och gott på köksbänken.


Vita julrosor vill jag inte vara utan! Zinkkrukan från Slottsträdgården hade precis rätt patina, även om det säkert var fabriksgjort. 


För fyra, fem år sedan var näver och bark på modet. Det dök upp på allehanda ytterkrukor, på dosor och burkar och ljusstakar. Men visst, det var verkligen fint tillsammans med tallris, julstjärnor, murgröna och hyacinter.


Bara gröna kuddar i fina patinerade terrakottakrukor året efter "näver-året". Kanelstängerna nedstuckna i lökvaser doftade härligt i köket.


Ingen jul utan amaryllis! Så ofta jag fått lökar av snäll make eller trevliga vänner. Egentligen tycker jag allra bäst om fräkniga amaryllis med mindre blommor på fler och lägre stänglar än de så vanliga stora generösa amaryllisarna. Men en gåva är en gåva och jag man blir ju imponerad av de gigantiska blommor när de slår ut. 


Plättar i luften hade jag inte tidigare kallat julblomma men den är ju så enastående i alla sammanhang, vinter som sommar. Tror just denna blev över från något annat arrangemang och hamnade i kruka på fönsterbrädan. 2013 var året.


Året efter plättar igen. 2014 firar vi julen i en hyrd modern villa där vi bodde evakuerade efter branden. Verkligen "ljust och fräsch" i denna villa och gamla ärvda saker fick samsas med rak glaskruka för julblommorna. Men det är kul med variation!


I Bergslagen är stilen en annan men jag tycker om när det ser ut som det skulle kunna ha gjort hos mormor. En rutig duk, en gammal syltkruka. Ganska långt i från de avundsvärt snygga arrangemangen som många av er visar och som man hittar på älsklingsställen som Zetas och Slottsträdgården.


I samma stil är den här korgen med vita krysantemum och tallris. Skulle kunna passa i hörnskåpet precis som syltkrykan. Den här korgen gjorde jag som gårbortsblomma till en familj i just en gammal stuga med vita knutar där jag tycker det passar så bra.

Nu är det hög tid att planera för årets julblommor! Ett sant nöje. 


7 november 2016

Frost och fågelmat under Allhelgona

 Måndagkväll och nu måste man inse att allhelgonahelgen är över för i år. Men det har varit en härlig helg på många sätt! På flera håll i landet har det fallit snö men hos oss i Bergslagen är det fortfarande barmark. 

Frosty garden

Men helgen började i alla fall med en fantastisk frost som klädde hela naturen i ett gnistrande skimmer. I en naturträdgård kanske det inte passar med tuktade buskar men jag är glad att vi klipper några av granarna närmast huset. Det blir så vackert när frosten klär grenarna i vitt!


Det blåste från sjön och luften var fuktig och isande kall. Den formade fantastiska frostkristaller på nyponen. 

Frosty monarda

Sparade frökapslar på temynta blev också dekorativa i frosten.

Frosty quercus

Till och med eklöven tecknades så fint av iskristallerna. På de yngre ekarna sitter bladen kvar hela vintern. Den ljust gulbruna färgen är riktigt dekorativ och i visst ljus syns ekarna på långt håll.

Frosty lake

Nere vid sjön smyckades hela stranden av frost och ljuset blev kritvitt trots att solen aldrig visade sig. 

Candlelight

Som sig bör en allhelgona tände vi ljus på verandan. 

Bird feeding

Så var det också premiär för vintermat till småfåglarna. Talgoxe, blåmes och nötväcka var först på plan. Så småningom kom också svartmes och tita. När alla småfåglar flaxade iväg som på en given signal kunde man förstå att nötskrikan var i antågande. Och se, de stora vackra fåglarna kom och tog sig också ett premiärmål vid fågelbordet. I slutet av helgen hade småfåglarna vant sig vid sina betydligt större bordsgrannar men det är ändå bra om man hänger ut mat på flera ställen i trädgården. Då lir det aldrig någon kamp om födan!

Handkraft basket

Även om frosten låg över gräsmattan krattade vi en del löv. Visst är det bra att låta löven ligga kvar på gräsmattan och förmultna, men då får man ingen lövkompost! Och det är guld värt. Därför samlar ihop löven och täcker bland annat trädgårdslandet med en tjock lövmatta. På våren vimlar det av mask när man lättar på lövtäcket. 

Den fina lövkorgen är gjord av korgmakare Carina Hedin som driver Linnefors korgar i Östergötland.  Läs mer om hennes korgar här www.linneforskorgar.se

Candlelight

Japanska lyktor är så fina att dekorera med. Även om de är ömtåliga håller de länge om man sparar dem. De här lyktorna är från förra året. Skulle nog ändå vilja ha fler plantor av dem för att trygga lyktleveransen för nästa års allhelgonahelg!

2 november 2016

Trädgård i oktober - en tillbaka blick!

När jag skriver det här har oktober månad precis tagit slut. Som vanligt försvann månaden i ett nafs. Men mycket stod grönt och blommade in i det sista och flera växter bjöd på vackra höstfärger.

Calamintha nepeta

Den nyplanterade stenkyndeln blommade på och förnekade sig inte. Tänkt som sällskap till solhatt 'Magnus' har den ersatt en hopplös gammal stormhatt.

Philadelphus coronaries Finn E

Schersminen 'Finn E' överraskade med en lysande gul höstfärg. En riktigt färgklick under regniga och gråa dagar. Den fick sina första blommor den här säsongen så nu hoppas jag att den ska bjuda på rikligare blomning nästa säsong.


Krysspaljéer för att dölja grunden kom äntligen på plats och vi behövde klippa ner perennerna i förtid för att komma åt och spika läkten. Allt läkt är målat med järnvitriol och ska gråna med tiden är det tänkt. När verandan byggdes om drömde jag om en gammaldags punchveranda med smårutiga fönster, men de nuvarande glaspartierna är bara tio år gamla och ibland måste man hejda sig. Vore ju rena, rama snurren att kassera dem efter så kort tid!

Aruncus aethusifolius

I lilla röset utanför trappan flammade koreansk plyspirea. Kärleksörten brukar vara fin men i år hade gröna larver ätit upp alla blomknoppar så det blev inget av med vacker höstblomning. 

Rhododendron Schlippenbachii

Koreansk azalea 'Schlippenbaccii' får precis som många andra azaleor fin höstfärg. På försommaren får den ljuvliga äppelblomsliknande blommor. Ser ut som en svärm fjärilar besöker busken! Den är början på ett skuggparti med blåbärsris, träjon och skogsolvon. 

Rosa rugosa Louise Bugnet

Vresrosen 'Louise Bugnet' fick sig en rejäl törn under bygget men klarade livhanken ändå. Fin höstfärg får den i alla fall även om blomningen inte var något vidare i år.

Dahlia Uchuu

Dahlian 'Uchuu' ändrade färg när vädret blev svalare. Under sommaren var den vackert blodröd men i oktober bleknade den till den här fina och milda färgen. Lite roligt faktiskt!

Dryopteris

I varje trädgård finns det växter som blir riktiga karaktärsväxter. Växter som blir stora och ståtliga, som bildar blickfång eller som förekommer i mängd. Hos oss är det träjon. Den dyker upp över allt och man får hålla efter den så den inte tar överhanden. Men jag gillar den verkligen. Den är friskt grön hela säsongen och tålig som få. 

Dryopteris

På hösten bleknar den till halmgult, blir sen ljusbrun och vissnar till slut i ett mörkt rostbrunt trassel. Snygg då också. Brunt är en höstfärg som man bör uppskatta mer tycker jag.

Calluna vulgaris

Under slutet av oktober tömdes en del lådor och sommarblommorna hamnade på komposten. Ljung, prydnadskål, vackra gräs och murgröna fick ersätta.


Av de sista sommarblommorna kunde man ändå få njuta någon extra dag och jag samlade ihop dem på ett fat. Fantastiskt vilka färger!

Spirea x billardi

Naturen alldeles inpå knuten och färgerna är lite mildare än i trädgården. I skogen på andra sidan vattnet avslöjar de gula inslagen att det inte alls bara är granskog. Så lätt att tro det sommartid när allt har samma gröna färg. 

Vintervy Gräcken

Idag fick vi bråttom. Nu väntas köldgrader och vi hade nästan inte förberett någonting. På andra sidan sjön kunde man se hur frosten långsamt närmade sig. Dags att gräva upp dahliaknölar och fuchsior, dags att gräva ner alla krukade perennsticklingar i trädgårdslandet. Det blev ett schå men nu är det klart! Det blir kallt och soligt i morgon enligt prognosen. Kan bli en skön utedag!

29 oktober 2016

Minicyclamen

Jag tycker så mycket om cyklamen! I rosa, vita, lila och röda nyanser bedårar den oss under hösten. Den är så älsklig att man gärna sätter den mitt på matbordet för att kunna ha den intill. Men där blir det alldeles för varmt och mörkt. Bladen gulnar och de nya knopparna slokar och torkar in.

Cyclamen persicum

Får den bestämma själv står den helst på ett svalt och mycket ljust ställe. Hos mig har jag den på den inglasade terrassen.

Cyklamen kallas ibland för mormorsblomma även om den inte är lika gammal i våra hem som julbegonian och julkaktusen. Vi som lever idag har knappast mor- och farföräldrar födda på 1800-talet och vad som är mormorsblomma eller inte, förskjuts genom decennierna. Jag läser att cyklamen  i förädlad form i alla fall funnits som höst- och vinterblomma i över 100 år. Så länge har den nämligen varit föremål för förädling, ett arbete som startade i slutet av 1800-talet.

Cyclamen persicum

Idag finns cyklamen i många färger och storlekar. Dessutom finns blommor med både släta och krusiga kronblad. Förädlingsarbete har givit oss tåligare sorter som lämpar sig bättre för det torra inomhusklimatet och idag är det inte en omöjlighet att övervintra cyklamen och njuta av den i flera år. Läser man om den i gamla trädgårdsböcker beskrivs den som lite knepig och man tyckte att det inte var någon idé att spara den efter att den blommat klart.

Cyclamen persicum

Min cyklamen på bilderna är en minicyklamen som är en korsning mellan den förädlade cyklamen och den rena arten (C. persicum). Den har behållit de bästa egenskaperna från sina föräldrar och den anses vara tåligare och ha längre blomning än de hårdförädlade sorterna. Kanske ser den ut som de första cyklamen som sattes i kruka i slutet av 1800-talet innan förädlingsarbetet gav oss större plantor, krusiga kronblad och olikfärgade blommor? Hursomhelst är den lilla nätta minicyklamen bedårande.


25 oktober 2016

September i trädgården

Nej, ni behöver verkligen inte kika på gammal skåpmat! Det här inlägget började jag på innan jag åkte på min resa till Sydafrika i slutet av september och det blev liggande. Men jag tar det ändå. Ser det lite som mina egna minnesanteckningar. Men om ni väljer att scrolla ner så är ni förståss varmt välkomna!

Här är trädgården i den ganska varma och väldigt torra september:



Pelargonen 'Dresden Pink' som alltid står på en sten i blåbärsriset vid infarten höll sig fin månaden ut. Nu har den stått tre år i samma kruka så nästa år måste den planteras om. Jag har få pelargoner i kruka men dem jag har vill jag behålla i många år. Hellre några få stora pelargonkrukor än flera små är my cup of tea. 


Längst bort mot skogen står pelargonen granne med granar och björkar. Gamla pumpen är fejk kan man säga. Den står där för att markera var nya brunnsröret sticker upp så att plogen inte mejar ner det av misstag i vinter. Brunnsringen i betong har vi gjutit på plats och pumpen fyndade vi på Blocket.


Fuchsian, som jag inte vet sortnamnet på, har varit otroligt blomrik hela sommaren. Man köper ju en del färdiga plantor trots allt och då får man inte alltid veta vad sorten heter och det är lite synd.

Sippranka

I förgrunden en riktigt favorit i september. Med rötterna djur ner i jorden på skuggsidan av huset blommade den trots torkan. Det är en frösådd av Clematis viticella, härdig och blomvillig.


Viticellan har vackra blommor som lätt fröar av sig. Inte ovanligt att man hittar småplantor på våren runt moderbusken.

Sippranka

I äldre trädgårdslitteratur kallas C. viticella ibland för sippranka. Ett rart och passande namn som jag tycker man borde använda än idag.

Rosenskära

Trots att de stod i rakt söderläge och alltså hade det ganska varmt klarade sig rosenskäran väldigt bra. Fullt med knopp och kraftig växt. Riktigt stora lådor fodrade med markduk, som både håller fukten och släpper igenom överskottsvatten, funkar bäst.


Lådorna med rosenskära står runt stolar och ett bord som jag ärvt av mina föräldrar. De är från 60-talet och formgavs av Carl Malmsten som ritade dem till sitt lantställe Bergshamra. De är av furu och pappa oljade dem nogsamt varje år och de är fortfarande helt intakta och aldrig lagade. Vilken kvalitet!

Carl Malmsten Bergshamra

Just runt den lilla sittgruppen utanför lillstugan är det nygjort och utplanat med begagnad marksten. För övrigt är trädgården runt lillstugan bara på planeringsstadiet ännu. Men med naturen så inpå knuten blir det ganska lössläppta planteringar!

Röd solhatt Magnus

Delvis ny är planteringen i röset närmast kameran. Gamla stormhattar, som bara fick mjöldagg, är borttagna och ersatta med solhatt 'Magnus' och stenkyndel. Vill gärna behålla de gamla sorterna som fanns i trädgården när vi köpte huset men ibland är de äldre sorterna mer mottagliga för sjukdomar jämfört med nyare och förädlade. Då är det tillåtet att ge upp tänker jag! Som vårlök satte jag poetnarcisser mellan stenarna.

Vit höstljung

September är också en månad där man börjar fixa lite inför höst och vinter. Vit ljung är alltid gångbar.  Pelargonerna i bakgrunden är sorten 'Caliope Red' och har blommat helt fantastiskt!

Röd dahlia

I nya gavelrabatten stod bland annat höga dahlian 'Uchaa' som får riktigt röda stora blommor! För blomning i vår satte jag lökar av poetnarciss, vit tulpan 'Purissima' och allium 'Mount Everest'.


Blandade färger slingerkrasse och den här nästan aprikosfärgade blomman dök upp! Skulle vilja ha bara den nästa år. Tyckte så mycket om färgen. Visst kan man spara frökapslarna men det är ju inte garanti för att man får samma färg nästa år.

Honungsros

Eftersom hela husets fasad är bytt och målad var det tvunget att ta bort eller klippa ner mycket av växterna utmed husväggarna. Snickeri och målning, verktyg och hantverkarfötter sliter på planteringarna och man blir rädd att inget kommer tillbaka. Men har man en honungsros behöver man inte vara orolig. Här har den kommit upp efter att ha varit jämnad med marken! Sånt gillas.

Höstflox Grönt kulturarv

Vid köksaltanen blommade floxen 'Ingeborg från Nybro' fint. 'Ingeborg' är en av tre flox i Grön Kulturarv. Hon var en av de få växter vi inte behövde ta bort inför renoveringen av fasaden på huset.

Liten rönnspirea Maia E

I september rodnar också rönnspirean ('Maia' E). Är en av de första att skvallra om att hösten är på väg och oktober månad på gång.

Och nästa inlägg handlar just om oktober!