2 februari 2016

Inspiration från Linnes Råshult

En bild från lustgården på Linnés Råshult blev väldigt uppskattad på Instagram. Roligt tycker jag som själv är så förtjust i trädgårdarna och den gamla kulturmarken runt prästgården Stenbrohult i Råshult där Carl von Linné växte upp.

Jag grävde vidare i mitt arkiv och hittade flera bilder från besöket där för några somrar sedan och tänkte att jag kunder dela med mig. Det är ett fantastiskt ställe!

Trädgården anlades av Linnés far i början av 1700-talet och hela gården med omgivande marker är sedan 2002 kulturreservat. Här finns en underbar liten lustgård vid huset vänstra gavel där det växer flera gammaldags perenner symmetriskt planterade i rundade rabatter omgivna av ett litet nät av grusade gångar. I mitten buxbomsrundlar omgärdade av kantbågar av böjda slanor.



Av perennerna i lustträdgården fanns bland annat brunröd daglilja och fina sidenörten som lockade mängder av humlor.


På gården odlas nyttoväxter på ett område som kallas Kålgården. 







Mellan nyttoväxterna fanns gott om ettåriga växter som lyste upp med härligt färger, såsom ringblomma och krasse.



Utanför gårdsområdet breder de gamla åkrarna och ängarna ut sig.
 Landskapet är gammalmodigt med hamlade träd och ängarna slås på gammalt vis med lie. 



Under vårt besök varierade vädret mellan sol och rejäla regnskurar. Men just när vi passerade genom grinden till utmarken där flera vackra bokträd växte, visade sig solen och spred sina varma strålar genom de vackra lövverket.



I månadsskiftet juli/augusti är alla ängar slagna och höet räfsat. Man kan bara tänka sig hur underbart det kan vara här i maj/juni när ängen blommar som allra bäst.



Odon och bok bredvid varandra. Här ser man verkligen vilken skillnad det kan vara mellan olika blad avseende färg och textur. Naturen visar sig från sin bästa sida!



Stockrosor gottar sig i solen mot den hantverksmässigt tillverkade gärdesgården. Störarna ska vara av enen och slanorna av gran. Rätt gjort håller gärdesgården i många år!



Linnés Råshult återvänder jag väldigt gärna till! Det är en trädgård som jag tror man ska uppleva under olika tider på året. Vi var som sagt där ganska sent på säsongen. En tur dit i slutet av maj skulle vara roligt!

Läs mer om Linnés Råshult här  http://www.linnesrashult.se/

25 januari 2016

Gammal är äldst - poetens narciss

Poetnarcisser vill man så gärna ha i sin trädgård, växandes i högt gräs i hundratal. Det är absolut ingen omöjlighet för lökar är inte svåra att få tag på.





Poetnarcissen är en av de äldsta trädgårdsväxterna och har odlats under lång tid i vårt land. Men det har kanske inte alltid sett ut som de på bilderna här ovanför? Trots att det säljs under namnet 'Narcissus poeticus' kan de skilja sig en del från hur man kan ana att de såg ut från början. 



De här två narcisserna (ovan) dök helt plötsligt upp i vår äng. De är spädare, kronbladen smalare och de viker sig bakåt mot slutet av blomningen. Doften är ljuvlig och jag får för mig att de är lite mer ursprungliga en de poetnarcisser som säljs i butikerna.

I en plantering på Sofiero fanns en bård av narcisser som liknade dessa. Blir nästan lite sugen på att kontakta Sofiero och hör om det är en speciell sort?



Vad som gladde mig nästan ännu mer förra sommaren var att det också dök upp en fylld narciss i ängen! Nu var ju sommaren en regnig och blöt historia och den vackra narcissens kronblad blev snabbt förstörda. Men ljuvlig var den och doften lika underbar som hos de enkla! En liten egenhet hade den som jag faktiskt läst om. Knopparna kan ha svårt att slå ut eftersom svepebladen inte spricker som de ska när blomman sväller. Därför knipsade jag av svepebladen i toppen för att knoppen skulle kunna utvecklas. 




Nu hoppas jag att båda dessa narcisser ska dyka upp igen och i år ska jag försiktigt försöka gräva upp lökarna och sätta dem på ett ställe där de kan få de allra bästa livsbetingelser.

Om det är någon av er som har erfarenhet av riktigt gamla poetnarcisser, skriv gärna en rad i kommentaren. Det vore så roligt att få höra!


24 januari 2016

Veckans Instagram

Den här veckan kändes det roligt att samla på riktigt varma färger; som på de vissnade rosorna i kopparorange eller på den underbara dubbla primulan 'Ken Dearman'. I mitten till exempel en fantastisk fin solhatt som jag aldrig hittade namn på och de vackra tulpanerna från tulpanspaning på Skansen i fjol våras. Några vinterbilder slank förståss med!





22 januari 2016

Älskas av humlor och bin - Sedum reflexum

Det här är en sedum som både jag, humlor och bin är väldigt förtjusta i. Den fanns i vår trädgård när vi köpte huset och jag har haft lite bry att kunna hitta vad det är för art men enligt "Trädgård för entusiaster" av Gunnar Jansson är det en form av stor fetknopp (Sedum rupestre) som kallas S. reflexum. Vi har den både i fet rabattjord och mager jord bland stenarna. I rabatten bildar den härliga sjok och även om den kan ta för sig rejält blir den aldrig besvärlig.



Blommorna är hängande i knopp men rätar på nacken när det blir dags att slå ut.



Knopparna är fint formade och den gula färgen ger sig tillkänna.



I juli öppnar sig de gula stjärnformade blommorna och blommar ett par veckor.




Blommorna bildar gula mattor och är ca 15 cm höga. 



De utslagna blommorna älskas framförallt av humlor men många andra insekter söker sig också hit. En riktigt insektsmagnet!


När blomningen börjar gå mot sitt slut blir den lite övertung och lägger sig gärna ner. Men det misspryder inte. Vill man kan man klippa ner den och låta andra växter ta plats under senare delen av året. De avklippta blomskälkarna är utmärkta att använda som sticklingar. 



Helt klart är S. reflexum en trevlig bekantskap. Lätt att föröka och hur tacksam som helst.


20 januari 2016

Mina blåklockor

Ibland får man en fix ide! Som den att samla alla i Sverige förekommande vilda blåklockor. Nu är just det en ganska angenäm syssla eftersom blåklockor är så förtjusande.

Enligt Virtuella floran har vi ett tiotal vildväxande blåklockor och några av dem har jag i min trädgård. Flera av arterna trivs jättebra i rabatter och många har odlats som trädgårdsväxter under lång tid.

Campanula patula
Ängsklocka (Campanula patula)

På ängen blommar den söta ängsklockan (Campanula patula). Den är tvåårig men frösår sig villigt och dyker upp på alla möjliga ställen i trädgården. Den vänder sina blomkalkar uppåt på ett typiskt sätt och är lite mer violett i färgen än de andra klockorna.

Campanula percisifolia
Stor blåklocka (Campanula percisifolia)


Den stora blåklockan (Campanula percisifolia) är kanske den som är mest känd och hos mig växer den i ängen och i en ganska mager rabatt tillsammans med daglilja, stor fetknopp och fingerört.

Campanula rotundifolia
Liten blåklocka (Campanula rotundifolia)


Den lilla blåklockan (C. rotundifolia) har vi på flera ställen på ängen. Ett år dök det helt plötsligt upp en med vita blommor som jag flyttade till en av planteringarna för att den inte skulle gå förlorad. Den är jag extra glad för!

Campanula cervicaria
Skogsklocka (Campanula cervicaria)


Tvåårig är också skogsklockan (C. cervicaria) som jag dragit upp från frö. De sista åren har den gått tillbaka så det börjar bli dags att köpa nya frön. Kanske den stod lite väl mörkt där jag satte den?

Campanula latifolia
Hässleklocka (Campanula latifolia)


Utan sol i en mörkare del av trädgården klarar sig däremot hässleklockan (C. latifolia). Det är en lundväxt och som namnet antyder växer den gärna i hässlen, dvs lövängar med hasselbuskar. Den hässleklocka som saluförs är ofta Stor hässleklocka (C. machranta) men de är mycket lika.

Campanula glomerata
Toppklocka (Campanula glomerata)


Toppklockan (C. glomerata) trodde jag helt hörde till de odlade klockorna men den finns vild i Sveriges sydöstra del. Parallellt förekommer den också som förvildad och våra exemplar växer misstänkt nära planteringarna så jag gissar att den en gång i världen har planterats i någon rabatt.

Campanula carpatica
Karpaterklocka (Campanula carpatica)


En tam klocka, karpaterklockan (C. carpatica) får vara med här också eftersom den odlats i landet sedan början av 1800-talet. Om hässleklockan gärna växer där det är svalt och skuggigt, gillar karpaterklockan sol! Mina egna plantor står i solig och sandig jord intill husgaveln, ganska torrt, och klagar inte det minsta.